Yadayada

Kollade in Skavlan igår kväll mest för att se Sveriges nya älskling Anna Anka men också för att ge Skavlan en ärlig chans. För det första, Skavlan är jättetrevlig och formatet funkar ju uppenbarligen. Personligen tycker jag att Skavlan tar alldeles för lite plats och att gästerna själva får hålla igång samtalet med mindre instick (som iochförsig håller dia(mono)logen flytande). Detta funkar helt fantastiskt bra när Jay-Z kommer på besök. Det funkar kanon när Schyffert håller låda men om det kommer en mer introvert gäst, funkar det då? Dessutom kan man väl ha en programledare som kan prata engelska flytande om nu flera av gästerna är icke svenskar. Bara en liten önskan. Två saker stannade kvar efter programmet. Det första var den norska krönikören och samhällskommentatorn Elin Ørjasæter som fördömde låginkomstagare som “måste” jobba för rika människor med motiveringen att det var något vi jobbade bort i Sverige och Norge för en sisådär 200 år sedan. Att det finns människor som faktiskt behöver dessa jobb och att Sverige med våra hushållsnära tjänster uppmuntrar till det verkar inte bekomma Ørjasæter. Ganska unket att döma ut en arbetsgrupp för att de är lågavlönade och har taskiga arbetstider. Nummer två var underbara Melody Gardot som berättade sin livshistoria och steg in som en ängel med bedårande röst och uppträdande. Påminner lite om Anastacia men man vill inte slita av sig öronen när hon sjunger. Låten hon sjöng heter Baby I’m a fool förresten. Att hon dessutom uppmuntrade människor att ge till andra och indirekt la sin välsignelse över Anna Ankas “givande” var helt klart kvällens punchline.
Med tanke på att jag bara sett ett helt program har jag egentligen för lite kött på benen för att uttala mig vilket borde göra detta inlägg helt onödigt. Hursomhelst, det är fortfarande snigelspår på fredagar i familjen svenssons vardagsrum och det verkar inte sluta. Nu har de dessutom gjort Jay-Z folklig, kidsen ryser och Skavlan myser vidare.

Glömde ju nästan bort Anna, hon är ju helt underbar. Politiskt inkorrekta människor kan vara härliga.

Dagens låt är gårdagens Pearl Jam – Just breathe.

Även fast det är ett billigt sätt att få besökare måste jag bara länka till artikeln på expressen om att Liv Ullman dejtat Gene Simmons. Här snackar vi omaka par. Missade i all hast Skavlan avsnittet där det faktiskt hände men det låter ju helt fantastiskt. Skavlan borde egentligen vara ett helt eget blogginlägg då jag inte alls kan förstå den hysteri som skapats runt programmet. Han för en alldeles utomordentlig dialog med sina gäster skulle nog alla födda mellan 1940-1960 säga, jag säger att det inte alls är något unikt, kanske i norden (är fast besluten i att Luuk gjorde det bättre när han toppade) men inte utanför. Skulle snarare säga att en tvålfager norrman är opium för 40talisterna. En blandning av fredagsmys och snigelspår hemma hos familjen svensson. Slutomdöme, svänger inte.