Yadayada

Skönt att få det svart på vitt. Det handlade inte om åldersmobbning, det handlade helt enkelt om att Elisabet Höglund enligt egen utsago är överkvalificierad för program. Jodåsåatteee.

Fakta1: Åldersmobbning är fel och något som inte borde existera.

Fakta2: Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle där ett företag inte helt oväntat har ett vinstintresse.

Fakta3: Kvinnor i åldersgrupperna 20-29, 30-49 och 50-64 spenderar ungefär lika mycket varje månad. Något mindre i gruppen 20-29 och något mer i gruppen 30-49 åringar. Denna grupp är också den som spenderar mest av alla, både män och kvinnor inräknat.

Fakta4: Kvinnor i åldersgruppen 65- spenderar absolut minst, bara 2/3 av vad en kvinna i åldersgruppen 30-49 spenderar per månad, ergo en målgrupp som det vore ganska meningslöst att rikta sin reklam mot.

Slutsats: Man skulle kunna slänga ur sig att Elisabet Höglund fick ta en time-out pga att hon är gammal. Man skulle också kunna anta att hon fick ta en time-out pga att hon själv tillhör en åldersgrupp som inte är så köpbenägen, och att detta i slutändan skulle generera färre reklamintäkter åt Tv4 pga att annonsörer inte vill slänga iväg dyr reklamtid på en åldersgrupp som inte shoppar. Själv tror jag helt enkelt att man får räkna med påföljder när man har svårt att samarbeta (enligt hennes kollegor), kritiserar programmet offentligt via Aftonbladet och till syvende och sist verkar totalt ointresserad av vad gästerna i programmet har att säga. Konstigt, I think not.

*Siffror från Statistiska centralbyrån.

Efter en ofrivillig paus i bloggandet kan jag inte motstå att kommentera Elisabet Höglunds “Timeout” från Förkväll på Tv4. Lång historia kort. För några dagar sedan gjorde Elisabet avbön i Aftonbladet där hon kritiserade programmet, att hon fick för lite tv-tid, att Carin Da silva var ung och snygg och att Elisabet själv inte var “huvudprogramledare” längre. En ännu kortare version är att Elisabet Höglund är bitter. Av kommentarerna att döma rasar folk över att Tv4 sparkat Höglund och att det är diskriminering hit och svinigt beteende dit. Vad folket verkar ha missat är att hon inte gjorde ett speciellt bra jobb med förkväll. Hon må vara en rutinerad journalist av sällan skådat slag men intervjuer, det hanterade hon sannerligen inte. Var längesedan jag upplevde att någon brydde sig så lite om att lyssna på de svar hon fick på sina egna frågor. Ibland måste man faktiskt inse när handduken ska slängas in. Att hon inte räknade med repressalier från Tv4 när hon offentligt kritiserade formatet är för mig helt bananas.

Det började med en oskyldig flirt med Farmville, inget allvarligt, bara en liten hint om ett spel som enligt en säker källa var så bereondeframkallande att man utan att överdriva kunde spendera flertalet timmar varje dag för att hålla uppe standarden på sin digitala bondgård. Jag testade faktiskt aldrig Farmville på riktigt men tanken på att spendera timmar framför ett online-spel där man ska få till en fungerande bondgård lockade aldrig riktigt. Det var med andra ord med en viss skepsis jag motvilligt testade online-spelet Caféworld efter att en annan god vän tipsat om hur underhållande det var. Jag började lite trevande med att köpa några ugnar och serveringsfat för att sedan ge mig på menyn med hamburgare, desserter och diverse andra läckerheter. Jag blev vad man lite klyshigt brukar kalla frälst. Från att ha hånat de beroende till att skapa ett eget beroende för online spel tog ungefär 10 min. Jag måste tyvärr erkänna att det har hänt mer än en gång att jag vid läggdags gått igenom de vanliga bestyren, lagt mig ner i sängen, skakat hand med John blund och sedan vaggats in i sömnens land för att bryskt vakna upp och inse att jag glömt bort att servera dagens läckerheter. Vad jag vill säga med detta är nog att allting ska utövas med måtta. Landet lagom goes onlinespel med andra ord. Den korta underhållningsfix man får av ett riktigt bra onlinespel kan dock vara helt klockrent i dagens stressiga samhälle.